Moto Boy - Moto Boy

Moto Boys självtitulerade skiva landade i affärerna den 16 januari 2008. Själv fick jag den med posten i samma förmiddag och lyssnar på den medan jag skrev denna recension.

image37
Höga toner blandas med mörka. Falsett möter en svart metalgitarr. Mjukt möter brutalt. Det borde krocka totalt, men blir istället till något vackert. Skivan innehåller både lunga låtar och någon mera up-tempo i en bra blandning. Känslan jag får är bitterljuv. Det flödar av passion och romantik lika hoppfull och samtidigt sorgsen som tonårspoesi. Läste i en internjvu, att Titiyo har sagt att hans röst blöder, och jag vill hålla med om det. Underbart vackert!

Lyssna på Moto Boy.

// Susanne A

BWO på Club Magma 071013

I oktober var jag uppe i Luileå och hälsade på min vän MS. På lördagen var vi på Club Magma och såg på BWO. Detta var första gången jag såg en hel konsert med bandet, och jag måste säga att jag blev mycket positivt överraskad. Martin rörde sig över hela scenen, skämtade om att detta var första gången han hade en pelare ivägen framför sig.
"Jag kan leka tittut med er!" sa han och skrattade.
Marina och Alexander lämnade sina keyboards vid ett tillfälle och dansade lite armkrok med varandra under en låt. Club Magma var inte så stort, och det var mest folk i åldrarna 25-35 där. Men det var fullt, vilket gav bra tryck i publiken. Och jag behöver väl inte tala om hur högt det jublades när Martin tog av sig sin tröja och stod där i bar överkropp.


1. Marina och Martin
2. Marina
3. Marina och Alexander dansar armkrok
4. Marina och Martin
5. Martin utan tröja

 
Vackert, eller hur?


Tre klipp med We could be heroes Som jag nämnt tidigare, så tillät min gamla kamera mig bara att filma 30 sekunder åt gången.

// Susanne A

Text, Foto och Film: Susanne Adamsson
Alla rättigheter tillhör: Susanne Adamsson

The Ark i Huskvarna 070818

Så var det dags för konsertkvällens höjdpunkt enligt mig och många andra. The Ark! De öppnad stark med Clamour for glamour och hela publiken var igång på några få sekunder. De sjöng med, jublade och klappade takten. Att få igång allsången var inte svårt för Ola, vilket skulle visa sig hålla i sig under hela spelningen. Som andra låt fick vi höra samhällskritiserande Father of a son.


De rev av hit efter hit och bjöd även på ett nytt spår från nya skivan, Prayer for the weekend, nämligen New Pollution. Vem vet? Det kanske är nästa singel. Även Prayer for the weekend och All I want is you. Vid ett tillfälle gick hela bandet förutom Ola av scenen, och Ola sjöng den otroligt härliga Uriel ensam med en elgitarr som komp. Magiskt!


1. Martin och Ola
2. Martin
3. Leari
4. Ola
5. Jepson


Ola sjunger Uriel. Klippet är på 30 sekunder bara. Min dåvarande kamera tillät inte längre filmning.

Det bjöds även på klassiker som It takes a fool to remian sane och Let your body decide, och nya låtar som Absolutly no decorum och Melodifestivalvinnaren The worring kind. När Ola sprang in bakom scenen för att dra på sig kläderna som han hade på Melodifestivalen, så sjöng han och publiken ett litet medly ihop. Det var Sommarnatt, I wanna be loved by you och någon mera låt som jag inte kommer ihåg vilken det var. Underbart skoj!

Vid ett annat tillfälle verkade det som om Ola inte riktigt kunde bestämma sig för vad han vill sjunga, utan började sjunga på Angelheads, för att sen gå över i Echo chamber för att avsluta i Trust is shareware. Regisserat eller inte, så var det snyggt gjort och lät mycket bra med övergångarna. Publiken sjöng med vad de än spelade.


6. Martin och Ola
7. Ola
8. Martin, Sylle, Ola och Leari
9. Martin
10. Jens

Avslutningsvis fick vi höra och sjunga med i Calleth you, cometh I. Mot slutet av låten kom även Moto Boy och Melody Club upp på scenen och tog del i allsången. Hade fansen fått bestämma, hade vi nog stått kvar och sjungit länge, länge.....

Enligt JP, Jönköpings Posten, ska Ola själv ha sagt efter spelningen, att det var sommarens bästa. Själv ger jag dem högsta betyg. Bästa spelningen jag någonsin varit på. De bjöd på sig själva och fick med sig publiken, som inte var större än ca 3000. VIll du lyssna på The Ark, kan du göra det här.


11. Ola
12. Leari
13. Delar av Melody Club, Jens, Jepson och Martin
14. Ola nere vid publiken
15. The Ark tackar för sig för denna gång

// Susanne A

Text, Foto och Film: Susanne Adamsson
Alla rättigheter tillhör: Susanne Adamsson


Melody Club i Huskvarna 070818

Nästa förband upp på scen denna kväll när PL och jag skulle se The Ark, var Melody Club. Jag gillar dem sen tidigare och blev glatt överraskad. De var bättre live än jag trodde. Det bjöds på gamla hits som Electric och Destiny Calling, nya låtar som Fever fever. Kristofer, sångaren, stod inte still många sekunder på samma plats, utan rörde sig runt på scenen hela tiden. Han var endast still en längre stund på slutet när han satt ner på scenkanten. Niklas, basisten, var härlig att se på scen även han. Rörde sig mycket och hade härligt minspel. Publiken sjöng med och klappade takten i de flesta låtarna. Och publikens jubel var så stort, att det blev extranummer också. Härligt! Melody Club kan ni lyssna på här.


1. Melody Club
2. Jon och Niklas
3. Jon och Andy
4. Erik
5. Kristofer
6. Niklas

// Susanne A

Text och Foto: Susanne Adamsson
Alla rättigheter tillhör: Susanne Adamsson

Moto Boy i Huskvarna 070818

Den 18 augusti 2007 gick jag och min vän PL på The Arks konsert i Folkets Park, Huskvarna. Två förband skulle spela den kvällen, och först ut var Moto Boy. Jag hade inte hört honom förut, och min första tanke när han kom ut på scen var: "Och vad är nu detta för något? Vart är resten av bandet?" Ensam med en elgitarr i äkta metalstil kom han ut på scenen, och sjöng i både höga och låga toner för oss. Hans Pie Jesu, skriven av Andrew Lloyd Webber, var helt fantastisk. Sen spelade han några av sina egna låtar. Jag var helt klart övertygad nu. Detta var hur bra som helst. Om ni är intresserade av att höra hur det låter, så hittar ni Moto Boy här. Det är värt tiden att besöka hans sida och lyssna på de låtar som ligger upplagda där.


// Susanne A

Text och Foto: Susanne Adamsson
Alla rättigheter tillhör: Susanne Adamsson

BWO och damlandslaget i fotboll 070814

Den 14 augusti var jag i Västerhaninge och hälsade på min syster med familj. När jag kom till Centralstationen, så såg jag att det var något på gång i vänthallen på markplan. Nyfiken som jag blev, tog jag mig en titt. Och på en scen stod BWO och väntade på att få sjunga. Då kommer jag på att det var idag damlandslaget till fotbollsvm 2007 skulle presenteras. Och att BWO hade gjort vm-låten. Jag stannade kvar och lyssnade och det var riktigt skoj. Här är några foton på BWO samt två filmsnuttar.





// Susanne A

Text, Foto och Film: Susanne Adamsson
Alla rättigheter tillhör: Susanne Adamsson

Välkommen till Music Corner!

Kul att just du hittade till denna blogg, du är så varmt välkommen! Att detta är en musikblogg, var nog ganska lätt att lista ut. Här kommer jag skriva om musik som jag lyssnar på. Det kommer vara allt från skiv- och konsertrecensioner till klipp från You Tube. Det kan vara allt från hårdrock till klassisk musik, gammalt som nytt. Det kommer även att annonseras om olika konserter som jag tänker gå på. Alla inlägg kommer att skrivas på svenska, så vida de inte publicerats på någon engelskspråkig sida, eller om det funnits önskemål att det ska publiceras på engelska.

Alla foton och filmer är tagna mig om inte annat anges. Om ni vill se flera av mina foton, så finns de för tillfället på min sida på My Space, Flickr eller Photobucket.

Först kommer jag dock lägga ut lite gamla recensioner och artiklar, som idag ligger på min andra blogg, så ni har något att läsa just nu. Nytt material kommer efter fredagen.

Jag önskar er mycket nöje och än en gång varmt välkomna!

// Susanne A


Nyare inlägg
RSS 2.0